Raseborgs kungsgård
Raseborgs kungsgård nämns första gången i källorna år 1540. I samband med Raseborgs slott fungerade också en kungsladugård. Kungsgården existerade fortsättningsvis även efter att slottet övergavs på 1550-talet. Det har framförts att gården tidigare legat nära borgen, men det är också möjligt att gården från början var belägen på det ställe där Raseborgs gård ligger i dag, cirka en kilometer nordväst om Raseborgs ruiner.
Under slutet av 1600-talet ombildades gården till ett översteboställe.
Ekenäs kungsgård
Kungsgården i Ekenäs grundades år 1558 av Gustav Vasa och hertig Johan. Gården byggdes i det som då var ett rätt öde stadsområdet. Ekenäs gård utgjorde senare sätesgård för grevskapet Raseborg. Grevskapet var det första i sitt slag i Finland och omfattade från år 1571 Ekenäs, Ingå, Karis och Tötar i Lojo. År 1649 tillkom Pojo, Karislojo, Lojo och Sjundeå.
Den första greven på Ekenäs var Ebba Månsdotter Liliehöök som fick sin förläning år 1569. Efter henne, år 1585, övertog sonen Axel Leijonhufwud grevskapet, som även därefter förblev i släkten.
När grevskapet drogs in 1681 fick Leijonhufwudarna till en början behålla Ekenäs gård, men dess användning tycks ha upphört mot slutet av seklet och vid det ryska anfallet 1715 raserades gården. Byggnaden uppges ha varit rest i trä och bestått av två våningar och flygelbyggnader.
Det är oklart om den ofullbordade stenruinen på Slottsbacken i Ekenäs kan hänföras till Lejonhufwudarna eller om den utgjorde ett (kungligt) byggnadsprojekt från tiden före grevskapets förläning.
Källor
Ulrica Rosendahl: ”Nyländska sätes- och kungsgårdar från medeltid och 1500-tal. Grundutredning och inventering”. Museiverket, byggnadshistoriska avdelningen 2003. (Källan hittas på nätet på adressen www.kyppi.fi).
Niclas Erlin & Lina Enlund: Glans och vardag på Raseborgs slott. 2018.